måndag 27 september 2010
fredag 24 september 2010
Reflektion 1 och 2
UR CARLGREN OCH MARTON DEL III !
Inlägg 1 Lärarnas professionella objekt !
I kap 8 Tas ämnet upp om vad lärarnas roll egentligen är. Vad är det som gör en lärare till lärare? Vad skiljer en lärare från andra yrkesgrupper? Det är ju inte bara lärare som lär barn saker. Handlar det om vad läraren lär ut eller om hur han/hon gör det?
Kapitlet tar upp påståendet att de flesta nog tycker att det är viktigast att läraren kan ämnet han / hon undervisar i. Och jag håller med, det borde vara det viktigaste. Men om läraren inte kan förmedla det han / hon behärskar så hjälper det ju inte. Då kommer barnen inte att kunna ta åt sig de kunskaperna. Man förväntar sig att läraren kan mer i ämnet än eleverna. Så behöver det inte alls vara.
Inom andra yrken kan lärlingsutbildning användas, där det går ut på att härma yrkesutövaren. Detta gäller inte inom skolan. Läraren är och bör heller inte enligt min mening vara ämnesexpert, i alla fall inte i de lägre åldersklasserna. Då tror jag inte vi skulle få många behöriga lärare i skolorna.
Naturligtvis ska man behärska ämnet men lika viktigt är att kunna förmedla det. Som boken tar upp, ``det som kännertecknar lärarna är kunskap om metoder för att få barn att lära``. Jag anser att om man kan få eleverna intresserade av ämnet är mycket vunnet. Både för eleverna men också läraren.
UR CARLGREN OCH MARTON DEL III !
Inlägg 2 Utbildning för industrisamhället !
I kapitlet 6 Behandlas bl a ämnet om skolsystemets upprättande som sammanfaller med industrisamhällets uppgång. Dessa två områden ser ut att följa varandra i mångt och mycket.
Liksom industrisamhället rationaliseras lärandet i skolan till att bli mer ämnesstyrt. Inom industrin och övriga arbetslivet delas arbetsmomenten upp där varje del görs för sig. I skolan delas ämnen upp på särskilda lektioner enligt ett återkommande schema. Allt för att hitta de bästa metoderna för inlärning av varje ämne. Detta är den traditionella skolans organisering. Det fungerade säkert bra vid den tiden och jag tror att det lades en bra grund som dagens skola vilar på. Allteftersom skolan utvecklats har sättet att få tillgång till kunskap ändrats. Det handlar främst om att få kunskap (generella och formulerade) dvs, det som går att läsa sig till i böcker eller genom forskning.
Det har visat sig, vilket jag kan tycka är både bra och dåligt, att det är de formella kunskaperna som räknas som kunskaper med stort K. Erfarenhet i arbetslivet räknas långt ifrån som lika viktiga som exempel uppfattas en barnpsykolog som mer expert på barn än en kvinna som fött och fostrat 10 barn.
Jag anser att i en hel del fall kan en person med erfarenhet klara av sitt jobb betydligt bättre än en välutbildad utan känsla för yrket. Kunskap kan inte alltid ersätta erfarenhet enligt min mening.
Inlägg 1 Lärarnas professionella objekt !
I kap 8 Tas ämnet upp om vad lärarnas roll egentligen är. Vad är det som gör en lärare till lärare? Vad skiljer en lärare från andra yrkesgrupper? Det är ju inte bara lärare som lär barn saker. Handlar det om vad läraren lär ut eller om hur han/hon gör det?
Kapitlet tar upp påståendet att de flesta nog tycker att det är viktigast att läraren kan ämnet han / hon undervisar i. Och jag håller med, det borde vara det viktigaste. Men om läraren inte kan förmedla det han / hon behärskar så hjälper det ju inte. Då kommer barnen inte att kunna ta åt sig de kunskaperna. Man förväntar sig att läraren kan mer i ämnet än eleverna. Så behöver det inte alls vara.
Inom andra yrken kan lärlingsutbildning användas, där det går ut på att härma yrkesutövaren. Detta gäller inte inom skolan. Läraren är och bör heller inte enligt min mening vara ämnesexpert, i alla fall inte i de lägre åldersklasserna. Då tror jag inte vi skulle få många behöriga lärare i skolorna.
Naturligtvis ska man behärska ämnet men lika viktigt är att kunna förmedla det. Som boken tar upp, ``det som kännertecknar lärarna är kunskap om metoder för att få barn att lära``. Jag anser att om man kan få eleverna intresserade av ämnet är mycket vunnet. Både för eleverna men också läraren.
UR CARLGREN OCH MARTON DEL III !
Inlägg 2 Utbildning för industrisamhället !
I kapitlet 6 Behandlas bl a ämnet om skolsystemets upprättande som sammanfaller med industrisamhällets uppgång. Dessa två områden ser ut att följa varandra i mångt och mycket.
Liksom industrisamhället rationaliseras lärandet i skolan till att bli mer ämnesstyrt. Inom industrin och övriga arbetslivet delas arbetsmomenten upp där varje del görs för sig. I skolan delas ämnen upp på särskilda lektioner enligt ett återkommande schema. Allt för att hitta de bästa metoderna för inlärning av varje ämne. Detta är den traditionella skolans organisering. Det fungerade säkert bra vid den tiden och jag tror att det lades en bra grund som dagens skola vilar på. Allteftersom skolan utvecklats har sättet att få tillgång till kunskap ändrats. Det handlar främst om att få kunskap (generella och formulerade) dvs, det som går att läsa sig till i böcker eller genom forskning.
Det har visat sig, vilket jag kan tycka är både bra och dåligt, att det är de formella kunskaperna som räknas som kunskaper med stort K. Erfarenhet i arbetslivet räknas långt ifrån som lika viktiga som exempel uppfattas en barnpsykolog som mer expert på barn än en kvinna som fött och fostrat 10 barn.
Jag anser att i en hel del fall kan en person med erfarenhet klara av sitt jobb betydligt bättre än en välutbildad utan känsla för yrket. Kunskap kan inte alltid ersätta erfarenhet enligt min mening.
onsdag 22 september 2010
Reflektion 1 och 2
Boken lärare av i morgon del 2 inlägg 1!
Räknefärdighetens rötter och vad lärare säger och vad lärare gör!
Jag har reflekterat i boken Carlgren och Marton angående hur olika lärare använde olika sätt att lära ut addition, subtraktion, bråk, division och procenträkning.
Vissa lärde ut om tvåheter, treheter samt fyraheter.Sen var det del-och helrelationen som kändes väldigt annorlunda. Lärarnas lärande för eleverna ska säkert vara ett annorlunda tänkande än det var förrut.
Själv tycker jag att det verkar för komplicerat, men ett ny tänkande är säkert mycket bra för framtiden.
Inlägg 2!
Lärarens undervisning och elevernas lärande!
Här visar de hur olika lärare ska lära ut en undervisning till olika elever som uppfattar undervisningen på olika sätt. Man märker att lärarna lär ut olika så det är inte lätt för eleverna att alltid hänga med och förstå vad lärarna menar. För alla tolkar saker olika och det gäller för läraren att vara tydlig.Annars kan det bli fel.
Det gäller alla lärare som ska undervisa från förskolan och ända upp till högskolan.
Räknefärdighetens rötter och vad lärare säger och vad lärare gör!
Jag har reflekterat i boken Carlgren och Marton angående hur olika lärare använde olika sätt att lära ut addition, subtraktion, bråk, division och procenträkning.
Vissa lärde ut om tvåheter, treheter samt fyraheter.Sen var det del-och helrelationen som kändes väldigt annorlunda. Lärarnas lärande för eleverna ska säkert vara ett annorlunda tänkande än det var förrut.
Själv tycker jag att det verkar för komplicerat, men ett ny tänkande är säkert mycket bra för framtiden.
Inlägg 2!
Lärarens undervisning och elevernas lärande!
Här visar de hur olika lärare ska lära ut en undervisning till olika elever som uppfattar undervisningen på olika sätt. Man märker att lärarna lär ut olika så det är inte lätt för eleverna att alltid hänga med och förstå vad lärarna menar. För alla tolkar saker olika och det gäller för läraren att vara tydlig.Annars kan det bli fel.
Det gäller alla lärare som ska undervisa från förskolan och ända upp till högskolan.
fredag 17 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)